Bolånetaket innebär att en bank inte får låna ut till mer än 85% av köpeskillingen. Detta betyder att om du köper en bostad för 1 000 000 kr så får du endast ta ett bolån på motsvarande 850 000 kr. Resterande pengar (i det här fallet 150 000 kr) måste man bistå med själv, till exempel via sparade pengar eller från mer förmögna närstående.
Varför har vi ett bolånetak?
För att förstå varför staten sätter ett bolånetak så måste man förstå lite grundläggande nationalekonomi och hur lån fungerar. Det kan vara en bra idé att första läsa kapitlet om bottenlån och topplån om du inte är helt med på vad det innebär med bankernas riskhantering i samband med bolån och hur en nedgång i bostadspriser påverkar bankens (och din) risk.
Det man gör med bolånetaket är i princip att man tar bort topplånet och den riskexponering som det innebär. Man överlåter därmed mer risk över mot konsumenten, risken att förlora sina sparpengar.
Detta, i sin tur, innebär att priserna kan gå ned med 15% utan att bankerna kan behöva tvångssälja bostäder för att få tillbaka låneinsatsen. De pengarna (15%) som konsumenten då förlorat är då inga lånade pengar och konsumenten hamnar alltså inte i en direkt skuldfälla, man har bara förlorat sparade pengar.
En nationalekonomisk situation där bankerna måste börja många tvångssälja bostäder kommer ofrånkomligen att dumpa bostadspriserna ytterligare, vilket leder till fler mer eller mindre tvångsmässiga bostadsförsäljningar och än lägre priser. Detta är en katastrof för många privatpersoner och ger ett starkt eko även för Sveriges ekonomi och köpkraft.
Anledningen till att man sätter ett bolånetak är alltså att man till varje pris är alltså att man vill undvika att konsumenterna lånar upp till skorstenen och att de på så sätt blir väldigt sårbara vid nedgångar i bostadsmarknaden. En annan tanke är också att unga bostadsköpare ska tänka till en extra gång innan man tar den lite större lägenheten som egentligen är lite för dyr.
Förhandla dina bolån!

Topplån blir privatlån
Men, och ett stort men, är att det förmodligen inte kommer att gå till på detta sätt i praktiken. Det spekuleras redan i att de flesta konsumenter istället kommer att ta lån utan säkerhet till betydligt dyrare räntesatser än vad ett topplån tidigare skulle kostat. Man blir då ändå exponerad mot en lånerisk och en vinnare i och med denna regel är banker och låneinstitut som erbjuder dessa dyrare lån. Bankerna kan ju ta ut mer i ränta för samma pengar de tidigare lånade ut som topplån.
Som konsument innebär detta att man förmodligen kommer att få ett betydligt dyrare lån än vad man skulle fått innan 1:a oktober 2010, måste spara betydligt längre för att ha råd med en ny bostad alternativt att man köper en billigare bostad än planerat.
Beroende på hur konsumenterna reagerar på bolånetaket kan detta innebär en vinst- eller förlustaffär för dem. Om konsumenterna köper billigare bostäder och undviker topplån så förlorar bankerna sina relativt lönsamma topplån. Om konsumenterna istället väljer att ta lånen som privatlån utan säkerhet kommer det att innebära att bankerna tjänar mer pengar än tidigare. Det bör dock påpekas att många banker ställde sig negativa till bolånetaket.