Nya regler för konsumentkrediter sedan 1 mars 2025

Högkostnadskredit tas bort som begrepp

Begreppet högkostnadskredit har tagits bort från Konsumentkreditlagen. Det innebär att samtliga konsumentkrediter, med undantag för bolån, omfattas av samma lagar och regler. Enstaka undantag finns däremot inom vissa paragrafer. Se exempelvis rubriken ”Upplysningsplikt vid marknadsföring” längre ner i denna artikel. 

Före 1 Mars:

Högkostnadskredit är ett begrepp som infördes i Konsumentkreditlagen första september 2018. Begreppet omfattade då lån och krediter med en effektiv ränta på över 40 % plus gällande referensränta. Högkostnadskrediterna var begränsade av flera lagar och regler än övriga konsumentkrediter. Bland annat hade de räntetak, kostnadstak och upplysningsplikt. 

Orsak:

I regeringens proposition framgår att de ”regler som idag bara gäller för högkostnadskrediter får ett utvidgat tillämpningsområde”. I praktiken resulterar det i att samtliga konsumentkrediter omfattas av samma regelverk varpå ”begreppet högkostnadskredit i 2 § konsumentkreditlagen inte längre har någon funktion”

Räntetak på 20 % + referensränta

Räntetak har införts på 20 % plus aktuell referensränta. Eftersom referensräntan uppdateras två gånger per år innebär det att den högsta räntenivån som långivare får ta ut kan ändras så ofta. 

Med räntetak menas att den nominella räntan på lånet, eller krediten, inte får vara högre än den angivna nivån. När lagen infördes var referensräntan på 3% vilket innebär att högsta ränta som fick erbjudas var 23 %. Samma regel gäller för dröjsmålsränta som långivarna har laglig rätt att ta ut vid försenad betalning. 

Före 1 Mars:

Tidigare gällde räntetaket enbart för högkostnadskrediter. Detta med en högsta nivå på 40 % + referensränta. 

Orsak

Regeringen skriver att de ”anser att en sänkning av det nuvarande räntetaket är en motiverad och ändamålsenlig åtgärd för att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.”

Kostnadstak för lånekostnad  

Ett kostnadstak på 100% gäller för samtliga konsumentkrediter. Det innebär i praktiken att en låntagare aldrig ska kunna behöva återbetala en skuld med mer än dubbelt så mycket som det ursprungliga lånebeloppet. 

Ett lån på 10 000 kronor ska därmed aldrig kunna belasta låntagaren med mer än en skuld på totalt 20 000 kronor. Vid utnyttjande av en kontokredit gäller kostnadstaket separat för varje tillfälle som uttag sker från krediten. 

 Inom denna summa finns både amortering, ränta, uppläggningsavgift och övriga avgifter kopplade till lånet. Dessutom ingår även eventuella påminnelseavgifter och inkassoavgifter. 

Ett undantag från kostnadstaket införs däremot för ”kontokrediter som huvudsakligen avser kreditköp och krediter som avser kreditköp där kreditbeloppet inte överstiger två procent av prisbasbeloppet”. När lagen infördes var ett prisbasbelopp på 58 800 kronor vilket innebär att två procent motsvarar 1176 kronor. 

Före 1 Mars:

Kostnadstak på 100% gällde tidigare enbart för högkostnadskrediter. 

Orsak

Regeringen anger att kostnadstaket:

•  ”kan motverka skenande kostnader för konsumenter”
• ”åstadkomma större restriktivitet i utlåningen till högriskkonsumenter”

Kostnadstak på uppläggningsavgift

Kostnadstak införs på uppläggningsavgiften som därmed inte får uppgå till mer än 1% av ett prisbasbelopp. Uppdatering av prisbasbeloppet sker en gång per år och finns att se på SCB.se. När lagen infördes var prisbasbeloppet på 58 800 kronor vilket innebar att uppläggningsavgiften maximalt fick vara på 588 kronor. 

Före 1 Mars:

Före 1 mars fanns inget kostnadstak på uppläggningsavgift. Däremot fanns riktlinjer som påvisade att avgiften skulle vara proportionerlig till lånesumman. Bolån kunde exempelvis ha uppläggningsavgift på 1500 kronor, en nivå som inte förekom på privatlån. 

Orsak

Kostnadstak på uppläggningsavgift införs utifrån att:

• ”det allmänna kostnadstaket inte utgör ett tillräckligt skydd mot att en sänkt ränta kompenseras genom höjda avgifter när det gäller mindre krediter med korta löptider som inte når upp till kostnadstaket genom räntor och andra avgifter.”

Begränsning av förlängningar

En konsumentkredit får enbart förlängas en gång om långivaren tar ut en kostnad för detta. Undantag från denna regel är om en avbetalningsplan upprättas för att underlätta för låntagaren att betala av sin skuld. 

Före 1 Mars:

Begränsning gällande förlängning gällde enbart högkostnadskrediter. 

Orsak

Regeringen anser att ”upprepade förlängningar av löptiden för en kredit kan innebära att konsumenten riskerar att hamna i en långvarig skuldsituation och betala höga kostnader utan att samtidigt betala av på lånet och därmed avveckla sin skuld”.

Före 1 Mars:

Reglerna som införts kring begränsning av förlängning av lån är identiska med de som tidigare enbart gällde för högkostnadskrediter.

Upplysningsplikt vid marknadsföring

Vid marknadsföring av lån eller krediter ska det alltid finnas en ”särskild upplysning”, vilket även brukar benämnas som ”varningstext”. Denna regel gäller, i likhet med övriga regler, inte för bostadskrediter men i detta fall inte heller för räntefria krediter. 

I den särskilda upplysningen ska det framgå att ”en kredit medför kostnader för konsumenten. Upplysningen ska dessutom, liksom idag, innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor”. 

Konsumentverket fick, när begreppet högkostnadskredit, infördes en förordning om att utfärda föreskrifter om hur varningstexten skulle vara utformad. Det är därmed även de som tagit fram den text som nu gäller och ska användas vid marknadsföring av lån och krediter. På dess hemsida visas hur det ska vara utformat med text, varningstriangel samt hänvisning till Konsumentverket. 

Före 1 Mars:

Före 1 mars gällde kravet på varningstext enbart för högkostnadskrediter. Dessutom har texten ändrats något eftersom det tidigare behövde framgå att det handlade om en högkostnadskredit. Eftersom varningen nu gäller samtliga konsumentkrediter är rubriken istället ”Att låna kostar pengar”. Tidigare kunde det se ut som följande:

Ändringar i Konsumentkreditlagen

Ändringarna i Konsumentkreditlagen (2010:1846) omfattade därmed följande:

• 2, 4, 7b, 19a, 19b samt 36a § § ändras
• Rubriker närmast före 19a samt 36 a § § ändras

Rubrik ändras så att inte högkostnadskredit längre är med i rubriken.

• 19 C § införs. 

I denna paragraf anges kostnadstaket för uppläggningsavgift. 

Gäller inte retroaktivt

Ändringarna i Konsumentkreditlagen gäller inte retroaktivt. Det innebär att låneavtal som ingåtts innan den första mars 2025 fortfarande omfattas av de lagar som gällde när avtalet skrevs under. 

Exempel – Så påverkades lånen
Det är framförallt det som tidigare kallades för högkostnadskrediter (kallas ofta för snabblån) som påverkats av lagändringen. Detta utifrån att räntan på dessa lån och krediter tidigare kunde vara på strax över 40 % vilket nu sänkts till lite över 20 %. Ändringarna kan exempelvis ses i hur villkoren ändrats hos kreditgivaren Ferratum.

Villkor 23 februari 2025:
Kredit med 43,00 % i ränta, 0 kronor i uppläggningsavgift samt 0 kronor i månatlig kontoavgift. Ett räkneexempel anger att en kredit på 10 000 kronor som återbetalas över 12 månader får en effektiv ränta på 52,57 %.

Villkor 10 mars 2025:
Kredit med 23,00 % i ränta, 565 kronor i uppläggningsavgift samt 59 kronor i månatlig kontoavgift. Ett räkneexempel på hemsidan anger att en kredit på 15 000 kronor som återbetalas över 12 månader får en effektiv ränta på 41,18–52,57 %.

Som visas i exemplet har Ferratum behövt sänka den nominella räntan till aktuellt räntetak. I samband med detta höjde de uppläggningsavgiften till 565 kronor samt införde en kontoavgift på 59 kronor per månad.

Mer information om Ferratums räntor och avgifter finner du på vår sida där vi skrivit ett omdöme om långivaren.