Den första mars införs ett flertal ändringar i Konsumentkreditlagen som Överskuldsättningsutredningen föreslagit i dess betänkande till regeringen. Däremot har regeringen valt att inte följa utredningens förslag gällande ett nationellt skuldregister.
Den 3:e juli 2023 överlämnade Överskuldsättningsutredningen betänkandet ”Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning” till civilministern Erik Slottner. En utredning som bland annat föreslog att de regler som då enbart gällde för högkostnadskrediter även skulle tillämpas på övriga lån och krediter.
Dessutom föreslogs exempelvis kostnadstak för uppläggningsavgift samt införande av ett nationellt skuldregister. De flesta remissinstanser ställde sig bakom förslaget om skuldregistret även om flera påpekade att registrets tekniska uppbyggnad skulle behöva justeras utifrån lagkrav och behov i samhället. Men det fanns även de som ansåg att registret inte borde införas.
Innehåll
Upplysningscentralen kritisk till ett nationellt skuldregister
En av de remissinstanser som var mest kritiska var Upplysningscentralen. Redan samma dag publicerade de ett pressmeddelande (som inte längre nås via hemsidan) där de lyfta fram varför skuldregistret inte borde införas. Bland annat ansåg de att registret skulle ha ”marginell effekt” samt att svenska kreditgivare redan hade ”mycket god tillgång till information som de behöver för att göra en gedigen kreditprövning”.
Problem med dagens kreditupplysning
Det största kreditupplysningsföretaget i Sverige är Upplysningscentralen (UC), som används av de flesta banker och långivare. Det finns även andra kreditupplysningsföretag, såsom Creditsafe, Dun & Bradstreet och Safenode.
Ett stort problem är att dessa företag inte delar information med varandra. Detta medför att personer med svag kreditvärdighet kan beviljas lån trots att de inte borde, eftersom långivaren saknar en fullständig bild av deras kreditsituation.
Långivare erbjuder idag ”lån utan UC”
Lån utan kreditupplysning från UC är idag vanliga bland långivare som erbjuder så kallade snabblån och kontokrediter. De låntagare som inte beviljas lån hos större banker och långivare vänder sig ofta till nischade aktörer som istället använder alternativa kreditupplysningsföretag, såsom Creditsafe, Dun & Bradstreet och Safenode.
Dessa långivare beviljar lån till personer med låg kreditvärdighet, betalningsanmärkningar och i många fall låg eller ingen fast inkomst. För att kompensera för de kreditförluster som uppstår tar de ut en mycket hög ränta på lånet, och i många fall tillkommer även höga avgifter.
SKRI – ett register över skulder och krediter
SKRI är en förkortning av ”Skuld- och kreditregisterinformation”. Syftet är att samla all kreditinformation om varje låntagare i ett nationellt skuldregister, oavsett vilket kreditupplysningsföretag som använts vid kreditbedömningen. Genom ett sådant register skulle långivare få en fullständig bild av låntagarens skuldsituation och därmed kunna minska överskuldsättningen. Detta eftersom lån inte skulle beviljas till låntagare med allt för låg kreditvärdighet.
Regeringen valde bort skuldregistret
Trots att utredningen föreslog ett skuldregister, och att de flesta remissinstanser ställde sig bakom det, valde regeringen en annan väg. I proposition 2024/25:17 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning föreslog regeringen att utredningens lagförslag kring skuldregister inte skulle införas vilket även Riksdagen ställde sig bakom vid en omröstning 27:e november 2024.
I propositionen beskrivs i korthet några av de vanligaste åsikterna som remissinstanserna lämnat, främst att många vill ha skuldregistret men med vissa förändringar. Bland annat nämnde remissinsatser att registret borde ”drivas i statlig regi med hänsyn till integritets- och säkerhetsaspekter” samt att omfrågandekopior inte bör finnas med i registret.
…de flesta remissinstanser är positiva till ett skuldregister men föredrar ett register med ett annat innehåll (Prop 2024/25:17)
Regeringen hänvisar till dessa remissvar och anger att det i svaren ”framgår tydligt” att utredarnas förslag ”innefattar komplexa aspekter och frågeställningar”. Bland annat lyfts frågor upp inom integritet- och säkerhetsskydd, vilket även flera remissinstanser hade åsikter om. Regeringen ansåg även att utredningen skapar frågor som inte tillräckligt tydligt besvaras. Det handlade bland annat om frågor inom konkurrens, sekretess och teknisk infrastruktur.
Lagändringar 1 mars 2025
Med ett flertal frågeställningar, vilka ofta hänvisades till olika remissvar, valde regeringen att inte följa utredarnas förslag och i propositionen ange att förslaget kring skuldregister inte borde röstas igenom. När lagändringarna införs i Konsumentkreditlagen, första mars 2025, finns därmed inte utredarnas förslag på lagändringar med.
Däremot införs ett flertal andra förslag från utredningen så som sänkt räntetak och kostnadstak för uppläggningsavgifter. Regeringens bedömning: Utredningens förslag om ett system för register över skuld-och kreditinformation bör inte genomföras. / Prop. 2024/25:17 Kap 5:6
